Hållbara bibliotek

Regionförvaltningsverken ordnade i år för första gången konferensen Nordic Libraries Annual. Det är meningen att konferensen i fortsättningen ska ordnas varje år.

Konferensen hölls den 5-6 november som ett webbinarium som strömmades av Bibliotekskanalen.  Eftersom konferensen fritt kunde ses på nätet kom det deltagare förutom från de nordiska länderna också från flera andra länder. Årets konferens hade ett viktigt och aktuellt tema: hållbar utveckling i allmänna bibliotek.

Programmet bestod av två keynote-föredrag, presentationer från Sverige, Norge och Danmark, samt flera kortare presentationer om finländska utvecklingsprojekt och ”best practices” i olika bibliotek.

Konferensen inleddes med forskaren Ville Lähdes (BIOS Research Unit) utmärkta Keynote-presentation: How can libraries contribute to a just ecological transition?

Ville Lähde gav en överskådlig och intressant översikt över de problem vi står inför idag. De tre huvudproblemen är klimatförändringen, minskning av biodiversiteten och den ökande globala användningen av naturresurser. Vad kan då biblioteken göra åt dessa enorma problem? En hel del enligt Ville Lähde. Kanske inte så mycket genom att ändra på bibliotekets eget ekologiska fotavtryck, fastän det förstås också är bra, men mycket viktigare är den roll biblioteken kan spela som ett ”laboratorium för vardagliga vanor”. För en hållbar framtid behövs en mer kollektiv syn och koordinering. Alla sektorer borde arbeta mot likadana mål med en strikt tidtabell. En nyckel till förändring är mer gemensamt bruk. Det här kan biblioteken, som ju är avgiftsfria offentliga utrymmen, bidra med. Biblioteken kan också skapa möten med medborgarna – vilket är förenligt med vår bibliotekslag. Därigenom kunde biblioteken främja förändringar i värderingar. I framtiden kommer det att bli viktigare att kunna reparera och underhålla saker själv. Biblioteken kan bidra till att människor lär sig sådana färdigheter. Det kommer också att finnas ett större behov av en levande och mer självförsörjande landsbygd, så bibliotekens roll kan vara ännu större på landsbygden.

 

I biblioteket Deichman Grünerløkka i Oslo har man redan mycket sådan verksamhet som Ville Lähde rekommenderade. Om bibliotekets verksamhet berättade specialbibliotekarie Kaja Ahnfelt i sin presentation: A library in the making: becoming an epicenter for a sustainable city? I biblioteket lyfter man fram böcker om traditionell och praktisk kunskap, såsom hur man reparerar kläder, tillverkar egna saker, odlar tomater på balkongen, osv. Man vill exponera denna typs kunskap och inspirera folk. Biblioteket vill också hjälpa människor att i praktiken göra dessa saker och ge dem nya färdigheter genom att t.ex. låna ut trädgårdsredskap och frön. I biblioteket hålls vegetariska matlagningsworkshops och reparationsworkshops. Man vill att människorna ska få en positiv upplevelse och inse att de själva kan reparera. Olika generationer möts, nya färdigheter hjälper människor t.ex. med att få arbete och i matlagningsworkshopparna får barnen hälsosam mat. Man kan alltså använda gröna lösningar för att lösa sociala problem.  Den nya normen är att dela med sig och handla lokalt utan att exkludera. Det här kan biblioteken verka för och bygga på det vi redan har.

 

Fil. dr., universitetsadjunkt Jonas Söderholm från bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås berättade i sin presentation Public library models in local sustainability om utlåning av verktyg och tekniska hjälpmedel. Han hade besökt ”verktygsutlåningsbibliotek” i U.S.A. där man lånat ut verktyg åtminstone sedan 1970-talet. Man kan ju kanske fråga sig vad en motorsåg har att göra i ett allmänt bibliotek, men i U.S.A. hade verktygsutlåningen haft både sociala och ekonomiska effekter i lokalsamhället och t.o.m. gett mer skatteinkomster! Jonas andra exempel handlade om ”Välfärdsbibblan” i Borås. Där finns visningsrummet som visar all sorts teknik som kan hjälpa seniorer och personer med handikapp att leva aktiva, säkra och självständiga liv. Vem som helst  över 18 år kan låna redskapen. Låntagarna bestämmer själva hur de använder redskapen. Enligt Jonas Söderholm är den stora tjänsten biblioteken gör för hållbarhet hur de påverkar samhället och medborgarnas välmående, ekologisk hållbarhet är mer en bonus. Det kan vara avskräckande för många besökare om man talar för mycket om gröna bibliotek.

 

Konferensens andra keynote-föredrag: Human transformations for a sustainable future, som hölls av  Senior Research Fellow Maria Joutsenvirta från  Aalto universitet var också mycket intressant. Hon talade på ett mer filosofiskt plan om transformativt lärande och hur vi måste förändra vårt tankesätt för att kunna skapa en hållbar framtid.

 

Ett mer praktiskt exempel fick vi höra om i Mariehamns stadsbiblioteksbibliotekschef Fredrika Sundbergs presentation: Beekeeping, balcony gardening and furniture renovation – Our library’s environmental action plan and its effects. Fredrika Sundberg höll svenska dagen till ära sin presentation på svenska. I Mariehamns stadsbibliotek har man deltagit i  ett Green key – märkningsprojekt och biblioteket har blivit världens första Green key – märkta bibliotek. I biblioteket vill man vara ett exempel för andra. Man har t.ex. sortering av sopor för både besökare och personal, man informerar aktivt om hållbarhet och har vidtagit åtgärder för energibesparing och vill bli så plastfria som möjligt. Man odlar också växter på balkongen och har en bikupa på bibliotekets tak! Fredrika tipsar de bibliotek som vill bli mera miljövänliga att försöka hitta ett verktyg som gör att man kan följa upp arbetet, att involvera alla från början och att göra hållbarheten till en integrerad del av vardagslivet i biblioteket.

 

Ett annat exempel från Finland kom från Kuopio stadsbibliotek. System- och nätverkschefen Liisa Rossi berättade i sin presentation Smartly sustainable – Kuopio City Library got awarded for sustainable practices att man i Kuopio stadsbibliotek slutat att plasta sina böcker för 1,5 år sen. Det har fungerat bra och förutom miljön har man också sparat in 60 000 euro per år. De här pengarna har man istället kunnat använda till att köpa in nya böcker. Man har också börjat med flytande samlingar som sparat både arbetstid och pengar.

 

Under dagarna fick vi höra också många andra inspirerande presentationer. Du kan se alla presentationer här på Bibliotekskanalen.

Återkommande teman i presentationerna var koordinering, samarbete, sambruk och delade resurser,  att övergången till en grön livsstil måste vara socialt inkluderande och att man ska tänka globalt, men handla lokalt. Allt det här går ju bra ihop med vad vi redan gör i biblioteken, nu gäller det att bygga vidare på det – ännu finns det hopp om en hållbar framtid!

Se också:
Alla presentationer från Nordic Libraries Annual: Towards Sustainable Futures

– Anna-Maria Malm, 18.11.2020 –

Kommentera